Jag kan få lite panik ibland när jag skriver, speciellt när det är första utkastet av något. För jag kan inte mata fram 50 000 ord på en månad eller ens i ett första utkast. Den första berättelse jag skrev, den jag arbetar med att redigera nu, var endast på ca 24 000 ord när första utkastet var klart. Första utkastet av min dystopiberättelse var på ca 36 000 ord.
Det viktigaste är inte att du har skrivit 50 000 ord när du sätter punkt. Det viktigaste är att du har något att arbeta med! För när du har en början, en mitten och ett slut kan du arbeta vidare. För när du läser igenom det du har skrivit så kommer du att upptäcka hål, saker som saknas, saker som måste tas bort och saker som ska skrivas om helt.
Du kommer också att märka att du kan utveckla relationerna mer och mer. Till exempel har jag nu en relation mellan två karaktärer som kommer utvecklas väldigt mycket i det tredje utkastet, för det känns som att jag har glömt scenerna då de kommunicerar i det tidigare utkastet.
Ett första utkast av en berättelse är aldrig bra, ärligt talat. Eller låt oss säga att det är en oslipad diamant. För berättelsen finns där, du måste bara slipa fram den. Men det är mycket lättare tycker jag och jobba utifrån en text som du redan har skrivit. För då vet du på ett helt annat sätt hur det kommer att sluta.
Så var inte rädd om din text är lite kort till en början för när du redigerar den kommer den helt plötsligt vara dubbelt så lång, sedan redigerar du den ännu mer och då blir den längre och längre. Och förhoppningsvis också bättre och bättre!
Så motiverande!! Tack! Kämpar med att acceptera att ett av mina manus för tillfället är runt 40k ord och jag känner att det är "för lite". Måste sluta tänka så...
SvaraRaderaJag har förresten taggat dig på min blogg! :D