Författare: John GreenSvensk Titel: Förr Eller Senare Exploderar Jag
Utgiven: 2012
Sidantal: 368
Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos. I tre år har läkarna behandlat henne. I tre år har hon levt med sin dödsdom.
Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska ska dö). Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.
Men en eftermiddag i källarlokalen (bokstavligt talat Jesu hjärta enligt stödgruppens ledare) där stödgruppen träffas förändras livet. En ny kille, friskförklarad från sin cancer, dyker upp.
Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Jag har hört så många lovord om den, folk grät till den här boken. Det gjorde inte jag. Jag var bortom det. När något blir för sorgligt, för jobbigt, för vackert, för bra så stängs mina tårkanaler. Det händer sällan, men det hände nu!
Cancer är ett känsligt ämne och Green hanterar det så bra och ärligt. Han glorifierar inte sjukdomen, han är rå och ärlig när han skriver och lyckas skapa karaktärer som är trovärdiga och levande trots att de är döende. Han fångar det desperata i familjerna, och sorgen de bär med sig konstant, på ett sätt som så få kan göra.
Den här boken ger mig känslan av att det är okej att njuta av något även om man vet att det kommer ta slut snart. Samtidigt som man blir ledsen av den här boken, blir jag också väldigt glad. Den är uppbyggande på något konstigt vis.
Jag läste den här boken snabbt hade jag inte varit så trött hade jag sträckläst den, men det var nästintill så. Jag läste femtio sidor på kvällen och sedan tidigt morgonen efter läste jag ut den. Det är en bok som är svår att släppa, jag får tillbaka samma känsla som när jag läste varje gång jag tänker på den.
Något som jag tycker om extra mycket med den här boken är omslaget och titeln. På omslaget är det ingen bild utan bara små illustrationer och text. Det är enkelt och passar in. Titeln är så fin och det stämmer in bra på boken. Sedan kan jag ju inte prata om titlar och omslag utan att nämna den svenska versionen. Jag läste innan att många blev besvikna på det svenska namnet på boken, men jag tycker själv att det är ett väldigt bra namn på boken. Men jag är inte så säker på omslaget fast det kunde ha varit mycket värre.
Språk: 5/5
Berättelse: 5/5
Karaktärerna: 5/5
Bokomslaget: 4.5/5
Boken: 5/5
Köp den:
på svenska - Adlibris eller Bokus
på engelska - Adlibris eller Bokus
