Utgiven: 2012
Sidantal: 426
"I live in a world without magic or miracles. A place where there are no clairvoyants or shapeshifters, no angels or superhuman boys to save you. A place where people die and music disintegrates and things suck. I am pressed so hard against the earth by the weight of reality that some days I wonder how I am still able to lift my feet to walk."
Former piano prodigy Nastya Kashnikov wants two things: to get through high school without anyone learning about her past and to make the boy who took everything from her—her identity, her spirit, her will to live—pay.
Josh Bennett’s story is no secret: every person he loves has been taken from his life until, at seventeen years old, there is no one left. Now all he wants is be left alone and people allow it because when your name is synonymous with death, everyone tends to give you your space.
Everyone except Nastya, the mysterious new girl at school who starts showing up and won’t go away until she’s insinuated herself into every aspect of his life. But the more he gets to know her, the more of an enigma she becomes. As their relationship intensifies and the unanswered questions begin to pile up, he starts to wonder if he will ever learn the secrets she’s been hiding—or if he even wants to.
Denna bok fick jag rekommenderad för mig av goodreads, jag klickade direkt hem den främst av tre anledningar: den hade 4.46 i betyg(!), jag ville ha en bok som jag inte hade hört talas om så jag kunde bilda en egen uppfattning, citatet som inleder bokbeskrivningen är så fantastiskt perfekt!
I boken möter vi Nastya som är en tjej som har varit med om något otroligt traumatiskt, vilket har gjort att hon är bara ett skal av vad hon borde vara. Sedan har vi Josh, som lever ensam efter att hela hans familj har tagits från honom. Det är så underbart att läsa om dessa två karaktärer, som är trasiga och bara vill att livet ska passera, finna varandra och skapa en helhet. Han vet hur det är att förlora alla om han bryr sig om och hon vet hur de är att förlora sig själv, men nu får Josh chansen att hitta någon att bry sig om och Nastya kan hitta sig själv igen.
Denna bok är olik allt annat jag har läst, det är en bok som berörde mig på djupet. Karaktärerna är så realistiska och jag tycker det är så bra att författaren, Millay, inte använder sin räddande författarhand för att se till att karaktärerna inte gör för fel och därmed sätter berättelsen ur spel och gör den orealistisk. Ingen karaktär i denna berättelse är perfekt, de är som oss. Saker händer dem, vilket påverkar dem vare sig det är positivt eller negativt och de utvecklas genom det, men gör så klart också misstag.
The Sea of Tranquility är en bok om karaktärer, om människor. Det handlar om att gå vidare och att inte låta det som händer dig definiera vem du är. Utan att du trots vad du har varit med om fortfarande ska definiera dig själv, men också tillåta dig själv att utvecklas och känna. Jag visste aldrig vad som väntade på nästa sida och jag hade ingen aning om hur det skulle sluta, men jag kan nu säga att jag fullkomligt älskade slutet.
Jag är sliten när det gäller denna bok. Å ena sidan vill jag hålla den för mig själv gömd, så ingen kan förstöra hela upplevelsen jag har av boken. Å andra sidan vill jag att så många som möjligt ska läsa boken, för den är så fantastisk och den förtjänar mycket uppmärksamhet och uppståndelse. Detta är en av de mycket få böcker som har fått mig att se på livet på ett annat sätt, jag kommer ärligt talat inte ihåg när jag kände så här för en bok, och dess karaktärer, tidigare!
