Svårt att ta sig in i berättelsen

Nu har jag påbörjat del två i min dystopiserie, men jag har märkt att jag har haft lite svårt att ta mig in i berättelsen. Trots att jag vet precis vad jag vill skriva så går det väldigt trögt.

Jag har aldrig skrivit en uppföljare tidigare, och det är svårare än vad jag trodde. Eller det är egentligen inte så svårt att skriva den, tack vare att jag redan vet hur världen ser ut och vilka som bor i den, men att tänka att det är samma berättelse men en annan bok. Det är en utmaning helt enkelt!

Men nu äntligen börjar skrivkrampen att släppa och huvudkaraktären börjar faktiskt att släppa in mig i sitt huvud igen!

Mitten

Nu har jag lite skrivkramp. Jag har kommit till mitten av min berättelse, kanske inte mitt i berättelsen ordmässigt, men händelsemässigt om ni förstår vad jag menar. Det som har hänt är att jag har precis passerat en vändpunkt, som gör att nu vänder hela berättelsen mot slutet.

Problemet är att jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig vidare.

Jag vet hur slutet ska se ut, i vilken ordning det allt ska ske. Men jag vet inte hur jag ska ta mig dit riktigt. Och jag vet inte hur jag ska gå vidare! För just nu sitter jag och tittar på ett vitt papper och kommer ingenvart.

Jag har funderat på att skriva slutet först och sedan försöka knyta ihop de två ändarna. Men jag gillar inte riktigt det, jag känner på mig att jag inte kommer att skriva mellandelen då. Sedan kommer jag på så många detaljer i berättelsen, smågrejer som i den scenen kanske inte är så viktigt men som sedan blir en viktig grej, medan jag skriver.

Har ni några tips på hur jag ska lösa detta?